Högskolan i Skövde Virtual Ergonomics Centre

Vad är antropometri?

Antropometri är en gren av ergonomi som behandlar människans kroppsmått. Antropometri tillhör området fysisk ergonomi (övriga områden är kognitiv ergonomi och organisatorisk ergonomi). Ordet antropometri kommer av de två grekiska orden anthropos (människa) och metros (mått, verktyg att mäta med). Antropometri är således den vetenskap som behandlar människors mått gällande storlek, form, styrka och arbetsförmåga. Syftet med att använda antropometri i en utvecklingsprocess är att på ett kontrollerat och systematiskt sätt kunna utforma den produkt som utvecklas (t ex en förarplats, en hårtork, en T-shirt, en svarv, en arbetsbänk mm) så att produkten fysiskt passar de tänkta användarna i den utsträckning som är önskvärt (som t ex definierats i en kravspecifikation). Man säger då vanligen att produkten ”ackommoderar” en viss andel (t ex 95%) av den målgrupp som produkten riktas mot.

Typer av antropometriska mått

Antropometrisk data kan huvudsakligen delas upp i två kategorier: strukturell och funktionell data. Till dessa två kategorier kan man även lägga till medicinsk data, exempelvis bestämning av andel underhudsfett, omfångsmått och BMI (Body Mass Index) för att bedöma eventuell grad av undernäring eller fetma (detta område berörs i mindre utsträckning på denna webbsida).

Strukturella mått

Strukturell (eller statisk) data är mått mellan anatomiska kännemärken (dvs definierade punkter på kroppen) i standardiserade kroppsställningar (i vila eller stillastående). Dessa typer av mått är relativt lätt att mäta och finns ofta med i antropometriska databaser, men de kan ha begränsat värde i ett designsammanhang eftersom användarna sällan har just de kroppsställningarna när produkten används. Exempel på strukturella mått är kroppslängd, axelbredd och sitthöjd.

Funktionella mått

Funktionell (eller dynamisk) data är mått på rörelseutrymme och räckvidd (under aktivitet). Dessa mått kan dock vara svåra att mäta och säkerställa för fler situationer än den specifikt uppmätta. Mått på funktionell data är värdefulla vid utformning av ett flertal slags produkter (t ex bilinteriörer, cyklar, träningsredskap, arbetsstationer mm). Exempel på funktionella mått är stående och sittande räckviddsområde.

Hur mäts antropometriska mått?

Beroende på vad de antropometriska måtten ska användas till mäts de på olika sätt. För strukturella data användes förr i tiden manuella antropometrar, likt stora skjutmått. Idag använder man ofta olika sorter kropps-scanners för att få fram tredimensionella bilder som sedan går att analysera för att få fram antropometriska mått. Funktionella mått går också att ta fram från tredimensionella bilder men även genom att använda motion capture-teknik.

Antropometrisk variation

Människor är olika på flera sätt, och inte bara ur antropometrisk synvinkel förstås. Men ur ett antropometriskt perspektiv kan vi människor vara korta eller långa, smala eller breda, slanka eller korpulenta, svaga eller starka osv. Dessutom har vi olika proportioner. Ett exempel på det är att en person som är av medellängd sällan (i teorin aldrig) har medelvärden för övriga kroppsmått. I en utvecklingsprocess är det viktigt att ta hänsyn till den variation som finns inom målgruppen så att produkten verkligen passar användarna på ett bra sätt.

Statistisk fördelning av antropometriska mått

Om man mäter ett stort antal människor så går det att approximera den statistiska fördelningen av de flesta antropometriska mått med en normalfördelning. Med detta menas att huvuddelen av en population är koncentrerad kring medelvärdet av ett mått medan det, på ett symmetriskt klockformat vis, är färre som har högre respektive lägre värde på måttet. Antropometriska mått som beskriver längd på olika kroppsdelar, såsom kroppslängd och armlängd, går bra att approximera med en normalfördelning medan mått som mäter vikt, bredd eller djup, såsom kroppsvikt och kroppsdjup, är sämre att approximera med en normalfördelning. Dock, i regel approximeras ändå dessa mått med normalfördelning på grund av normalfördelningens enkelhet när det gäller att beskriva och använda datan.

Percentiler

I samband med analys av antropometrisk data används ofta begreppet percentiler, t ex att en arbetsplats designas för att passa både en man som har en kroppslängd av 95:e percentilen och en kvinna med en 5:e percentil kroppslängd. En man med 95:e percentils kroppslängd innebär en man som är längre än 95 % av den valda manliga populationen och en kvinna av 5:e percentilen innebär således en kvinna som är kortare än 95 % av den valda kvinnliga populationen.

En person av 50:e percentilen är av medellängd med avseende på vald population. Dock så finns det inga personer med samma konstanta percentilvärde för flera mått utan detta varierar från mått till mått för alla personer.

Det är också viktigt att veta att percentilvärden inte går att addera för att få ut ett percentilvärde för ett större mått. Vad som menas med detta är att om ett antal mått, med ett definierat percentilvärde, adderas, och som tillsammans utgör ett större mått, så är summan inte densamma som måttet för det större måttet, för samma definierade percentilvärde. Om det definierade percentilvärdet är under 50 kommer det större måttet underskattas och om percentilvärdet är över 50 kommer det större måttet överskattas.

Variationer mellan grupper

Produkters målgrupper går ofta att dela upp i mindre delgrupper, speciellt om produkten riktar sig till en stor marknad, t ex en personbil. Även t ex en arbetsplats, som inte kommer att användas av så många olika personer samtidigt, har en stor målgrupp då den behöver utformas med ett helt lands population som potentiella användare. I många fall är det nödvändigt att vara medveten om de skillnader som finns mellan grupper och ta hänsyn till detta i utvecklingsprocessen.

Kön

Vid en jämförelse av medelvärden för antropometriska mått finns det för de flesta mått tydliga skillnader mellan kvinnor och män. I regel är mäns medelvärden större, detta gäller kroppsmått såsom längd och vikt men även muskelstyrka. Det finns dock vissa mått där kvinnors medelvärde är större, exempelvis höftbredd. Samtidigt finns det vissa mått där det inte går att se någon tydlig skillnad mellan könen, såsom huvudlängd och huvudbredd.

Ålder

En stor utmaning som många länder, speciellt i Nordamerika, Japan och Europa, står inför är att befolkningen blir allt äldre. Detta gör att andelen äldre människor i förhållande till hela populationen ökar. Detta ställer höga krav på att produkter och offentliga miljöer ska passa och kunna nyttjas även av äldre människor. Äldre grupper har lägre medelvärde för längd och muskelstyrka. Vikten kan dock vara högre hos grupper mellan 40 och 60 år medan den minskar efter 70-årsåldern.

Referenser

Pheasant, S., Haslegrave, C.M., 2006, Bodyspace: Anthropometry, Ergonomics and the Design of Work, 3rd ed., Taylor & Francis, Boca Raton. ISBN 0415285208.